Att träna bergsmarathon i Skåne är lite av en utmaning, men det går. Vi har ju inga berg här utan får nöja oss med åser och förkastningslinjer. Romeleåsen, Söderåsen, Hallandsåsen och Kullabergshalvön är de ställen som jag frekventerar mest. Med lite fantasi och uppfinningsrikedom får man ändå ihop lite höjdmetrar. Jag har några standardrutter som jag improviserar kring. När våre kommer så kommer även inspiration att göra lite nya saker. Den senaste veckan har det därför blivit en hel del nyturer. Förra lördagen fick jag eminent guidning uppe på Hallandsåsen. Härlig bokskog, fina sjöar, löpning på gamla handelsstigar och i brant obanad terräng. Balansera på trästockar över bäckar och till och med lite bouldering på snapphaneklippan.


Dagen efter bjöds det på våfflor hos goda vänner i Eslöv. Utmärkt bränsle och ”näringsträning” inför Sweden Skyrace 24 som också serverar våfflor. Även denna dag blev det en ny tur. Med utgångspunkt från Skånes Djurpark norr om Höör, improviserade jag mig fram på lite utmärkta leder. Runt en sjö, plötsligt öga mot öga med en familj highland cattle (jag som har koskräck fick snällt ta en liten omväg). Det var kväll, jag hade glömt ta med pannlampa, ingen karta heller. Var lite orolig att jag skulle vara tvungen att nattorientera längs en svart led utan lampa, men jag hann tillbaka till bilen precis är det börja skymma på riktigt. En härlig runda i solnedgång, med fornlämningar och vitsippor.


I tisdags skulle jag köra ett lite kortare pass på Kullaberg, men tänkte inleda med lite scrambling. Utgick från Mölle och scramblade, sprang och klättrade på klipporna längs havsbandet. På en timme tog jag mig ungefär två kilometer, via Ransvik till Jazzväggen. Undrar om det går att scrambla/springa hela vägen till Arild?


Prova nya saker var veckans tema. Jag har inte cyklat MTB i skogen på nästan fem år. I torsdags var det dags igen. På bekanta stigar längs dödskallerundan i Genarp fick jag sällskap av Fredrik som snällt väntade på mig när jag tråcklade mig fram. Jag ramlade faktiskt bara en gång. På något märkligt sätt går det långsammare när jag cyklar än när jag springer samma sträcka och jag blir tröttare fast vi bara cyklade halva sträckan. Det var kul att testa något nytt, men jag ska nog hålla mig till löpningen J


Veckans andra löppass idag blev även den längs en ny tur över Söderåsen. Från Klöva hallar, via soffabacken, snuvestugan och skorstensdalen. En sträcka lika spektakulär som Skäralid. Lägger man ihop sträckorna från Klöva hallar till Rösstånga så får man 32 km skog- och åslöping över Söderåsen, enkel väg. Någon gång ska det nog bli en ToR 64 km.